Frösjön – Gnestas vattenhjärta mellan Södertuna och stadspulsen

Frösjön ligger mitt i Gnesta tätort och har en alldeles speciell plats i många gnestabors vardag: utsikten från promenaden, bryggstunder med barnen och de historiska siluetterna kring Södertuna. Men bakom den idylliska fasaden finns också stora frågor om vattenkvalitet, dricksvattenförsörjning och framtida stadsutveckling. I den här artikeln samlar vi fakta, lokalt perspektiv och vad som händer nu – nära dig som bor i Gnesta.

Geografi och hydrologi: hur Frösjön hänger ihop med vår kommun

Frösjön är en genomströmningssjö i Trosaåns avrinningsområde och tar emot vatten från sjöar uppströms som Klämmingen. Delar av strandlinjen ligger i Gnesta tätort och i gränsområdet mot Södertälje kommun, vilket gör förvaltningen till ett gemensamt ansvar. Vattennivåer och flöden påverkar allt från planerade parkområden till risken för översvämning vid höga nivåer (kommunala handlingar anger normalvattenstånd omkring +9,4 m RH00 och toppnoteringar över +10,3 m).

Varför Frösjön är viktig för Gnesta – vardag, vatten och kultur

Frösjön är mer än en vacker sjö i kartan. För oss i Gnesta betyder den:

• En närrekreationsyta för promenader, fiske och bad (när vattenkvaliteten tillåter).
• En synlig del av stadens landskap – inte minst tack vare Södertuna slott på ön i norra delen av sjön.
• En del av kommunens kort- och långsiktiga vattenstrategi: i väntan på ny huvudresurs har ett provisoriskt nödvattenverk använt ytvatten från Frösjön i blandning med grundvatten.

Det gör Frösjön både till en rekreationsresurs och en strategisk vattenresurs – vilket ställer särskilda krav på vård och förvaltning.

Vattenkvalitet och påverkanskällor – vad måste åtgärdas?

Frösjön har länge haft problem med övergödning, algblomningar och perioder med otjänligt badvatten. Kartläggningar visar att huvudorsakerna är:

• Dagvatten från hårdgjorda ytor i centrala Gnesta (tak, gator, parkeringsytor).
• Diffusa utsläpp från jordbruket i avrinningsområdet.
• Läckage och bristande rening i enskilda små avlopp.
• Internbelastning från fosfor i sedimenten som frigörs vid syrefattiga bottnar.

Kommunens utredningar (dagvattenutredningar och lokala åtgärdsprogram) pekar på LOD-lösningar, fördröjningsmagasin och planerade våtmarker som konkreta sätt att minska tillförseln av näringsämnen. Samtidigt har badvattenprov visat förhöjda bakteriehalter vid vissa tillfällen, vilket har lett till avrådan från bad under säsonger.

Guldkorn: lokala fakta och kuriosa

• Södertuna slott på ö i sjön – en historisk pärla som ger Frösjön en kulturhistorisk tyngd och gör strandmiljön unik i Sörmland.
• Nödvattenverket – Gnesta har använt ett provisoriskt verk som blandar ytvatten från Frösjön med grundvatten för att mildra dricksvattenbristen. En ovanlig lösning i småkommuns-Sverige som visar hur kommunen tar till praktiska åtgärder i kris.
• Badplats på sanerad mark – den nya centrala badplatsen ligger delvis på mark som tidigare behövde kapslas in på grund av gamla fyllnader; ett exempel på hur sanering görs för att öppna vattennära rekreation.
• Planerad våtmark – som väntas bli en av nycklarna för att rena vattnet innan det når Frösjön och därmed minska algproblemen.

Senaste nytt – nuläge och vad som händer framöver

Under 2024–2026 har flera relevanta steg tagits: kommunen fortsätter arbetet med projektet för ny vattenförsörjning där Klämmingen pekas ut som huvudkälla, samtidigt som det provisoriska nödvattenverket som använder Frösjön varit i drift för att hantera akut vattenbrist. Politiska beslut och åtgärdsprogram (LOVA-projekt, dagvattenåtgärder och planerade våtmarker) ger en handlingsplan för att förbättra sjöns ekologiska status.

Framtiden kräver både tekniska och naturbaserade lösningar. Kommunens fokus ligger nu på:

• Fortsatt övervakning av badvatten och snabba varningsrutiner vid algblomning eller bakteriehöjningar.
• Genomförande av dagvattenlösningar i centrum som renar och fördröjer ytavrinningen.
• Inventering och åtgärd av enskilda avlopp i avrinningsområdet.
• Utbyggnad av våtmarker och andra naturbaserade lösningar uppströms för att fånga näringsämnen.

För Gnesta innebär det arbete både på detaljplane- och åtgärdsnivå: hur vi bygger vid sjön, var vi placerar nya gångstråk och bryggor, och hur vi i vardagen kan hjälpas åt – till exempel genom att begränsa gödsling, förbättra förvaring av regnvatten och följa kommunens bevattningsregler.

Vad kan du som gnestabo göra?

• Följ kommunens information om badvatten och algvarningar.
• Åtgärda eller kontrollera enskilt avlopp om du bor i avrinningsområdet.
• Spara regnvatten för bevattning i stället för att använda sjövatten.
• Dela kunskap i grannskapet om vikten av dagvattenlösningar och minskad övergödning.

Frösjön är en del av vår gemensamma vardag och framtid i Gnesta. Med planerade våtmarker, bättre dagvattenhantering och fortsatt övervakning finns goda möjligheter att vända utvecklingen – så att våra badsäsonger, promenader och utsikter mot Södertuna kan bli både trygga och hållbara för nästa generation.