Stora prisskillnader mellan kommuner – Gnesta sticker ut

Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp (VA) samt avfall fortsätter att öka i Sverige, enligt 2026 års Nils Holgersson-rapport. För Gnesta kommun innebär årets sammanställning en tydlig topplacering – här är den beräknade årskostnaden högst i landet.

Rapporten publicerades den 21 oktober 2026 och jämför avgifter i landets samtliga 290 kommuner genom att ”förflytta” en tänkt bostadsfastighet med 15 lägenheter och räkna på kostnaderna för bland annat uppvärmning, el, VA och sophämtning.

Kostnaderna ökar snabbare än inflationen

I ett pressmeddelande om rapporten uppger Nils Holgerssongruppen att de samlade kostnaderna för fjärrvärme, el, VA och avfall ökar med 6,9 procent under 2026. Under motsvarande period anges inflationen vara 0,6 procent.

Sett över en femårsperiod uppges kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall ha ökat med 43,3 procent.

– Kostnaderna har ökat mer än tio gånger snabbare än inflationen. Ökningstakten har bromsat in, men efter flera år av kraftiga höjningar ligger kostnaderna nu på dramatiskt höga nivåer, säger Björn Berggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen.

Fjärrvärme är största posten – el ökar mest

Enligt pressmeddelandet är fjärrvärme fortsatt den största kostnadsposten och står för 46 procent av totalkostnaden. Sedan 2023 uppges fjärrvärmekostnaden ha ökat med 31 procent. Under 2026 anges fjärrvärmehöjningen vara 4,5 procent, och i 28 kommuner höjs fjärrvärmepriset med mer än 10 procent.

– Fjärrvärmen är en mycket viktig del av det svenska energisystemet, men de senaste årens prisutveckling är bekymmersam. På bara tre år har kostnaden ökat med över 30 procent. När kunderna inte kan byta leverantör ställer det särskilt höga krav på transparens och skälig prissättning, säger Björn Berggren.

El är samtidigt den kostnadspost som ökar mest under 2026. Den sammanlagda elkostnaden (elhandel, elnät och elskatt) uppges stiga med 12,4 procent, främst på grund av högre elhandelspriser och elnätsavgifter, trots sänkt elskatt.

Gnesta högst – Piteå lägst

Rapporten visar stora geografiska skillnader i de sammanlagda kostnaderna. I pressmeddelandet anges att årskostnaden för ett hushåll är lägst i Piteå (cirka 25 800 kronor per år) och högst i Gnesta (cirka 45 800 kronor per år). Det motsvarar enligt pressmeddelandet en 78 procent högre årskostnad i Gnesta jämfört med Piteå.

I PDF-rapportens sammanfattning anges att kostnaden för en lägenhet motsvarar 2 153 kronor per månad i Piteå (25 836 kronor per år) och 3 814 kronor per månad i Gnesta (45 768 kronor per år). Skillnaden anges vara 1 661 kronor per månad.

– Det är anmärkningsvärt att vi närmar oss att det nästan kan kosta dubbelt så mycket för ett hushåll beroende på var i landet man bor. De stora skillnaderna visar hur stor betydelse de lokala priserna har för boendekostnaderna, säger Björn Berggren.

Så görs jämförelsen

Nils Holgersson-rapporten ges ut årligen sedan 1996 av Nils Holgerssongruppen, med representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta. Rapporten redovisar prisnivåer och prisskillnader mellan kommuner för bland annat:

• sophämtning
• vatten och avlopp (VA)
• el
• uppvärmning (bland annat fjärrvärme)

I rapportens förord anges också att den sammanlagda kostnaden för fjärrvärme, el, vatten och avfallshämtning uppgår till drygt 90 miljarder kronor varje år för hus som upplåts som hyresrätt och bostadsrätt.